För nu har verkligheten knackat på dörren. En resa hem, cirka 27 timmar vakenhet och sedan en sömn på cirka 17 timmar senare så var vi tillbaka i verkligheten.. Har hunnit med att hälsa på käftist för ett besök som har anspelat på att framtiden kommer bli en dyr tid, varit förbi min studievägledare och bytt väg, sen har jag spenderat någon timme med min underbara Malin som jag har saknat med än vad den nybakade kanelbullen saknar mjölken. Nu har tvätten, inte tvättat sig själv, men jag och Martin har tvättat den. Det är hög tid att stuva på sig lite smink (det nya mineralsminket jag shoppade upp i canada, id), snart ska jag och syster Sofia slänga lite klot vilket sedan avslutas på en och en halv för att dela livets goda öl med Malin och Stefan.
Idag är en sån dag då jag med rak arm kan säga att jag älskar livet.
Jag älskar livet..